..SURF-LOVE.. with ANGELA..

 

 

när faaaan ska de funka..

detta börjar göra mig ledsen.

hur svårt ska de vara att bara vara vänner, oavsett olika kön.

tragiskt. så tragiskt.

---

uppgiven.

here we are...

Svalbaard..

vackert..


endast hav hav hav..

Att säga att det vore enkelt vore bara att ljuga.


Ikväll har inget hänt, förutom att jag känner mig överdrivet ledsen, en överdiven saknad och en överdriven ensamhet.

Inga grunder, bara livet i sin helhet just idag..

Men jag kämpar vidare här, här ngn stans i fjärrans hav...

---

Försöker...

Att säga att det vore enkelt vore bara att ljuga.


Ikväll har inget hänt, förutom att jag känner mig överdrivet ledsen, en överdiven saknad och en överdriven ensamhet.

Inga grunder, bara livet i sin helhet just idag..

Men jag kämpar vidare här, här ngn stans i fjärrans hav...

Ca 2 dagar har gått...

huvudet inte helt återställt..

Börjar åter en gång få ngt som kallas aptit, men de e svårt.. får ta de i små doser märker jag..
Spytt ut allt jag har och mer därtill.

Kul o återse gamla ansikten. Många verkar glada över att jag är tillbaka, vilket känns soft.


Men en längtan i kroppen skriker redan land land och sooova!
De som varit på båt, de vet hur i helsikke man lär sig uppskatta en vanlig sovmorgon...

Återkommer mer snart...

puss/er maria

Det var 1000 år sedan jag skrev här.

Allt för mkt som hänt att det kan sammanfattas här.

Upplevelser och känslor som susat förbi och som mer eller mindre tagits om hand om eller lagts i mitt "fack".
Efter stockholm kom jag hem till Bergen.
Vad som hänt sedan dess är oberättbart.
Jag hade besök av två fina människor.
Lite boost.
Jag flyttade.
Till ett kollektiv med två pojkar, som jag intagit som mina små "bröder".
Konstnärssjälar som möts.
En del av det större kollektivet som jag trivs i.

Jag tänker mkt. Jag ska ta tag i saker.
Jag tänker mkt och jag känner att en förändring i mitt sinne håller på att ta plats.

Resandet är inte slut, mitt sökande är inte över.
Men jag har blivit äldre i mitt hjärta, i min vilja och i mina krav.

Det är en ganska skrämmande känsla, en ovan. Jag vet inte om jag är riktigt där än att "förändra" drastiskt, men med små steg.
Har också fått en lust och ett möjligt hittat "kanske" att söka mig vidare i livet vad gäller studie. Det som så länge skrämt mig, och som så länge än faktiskt skrämmer mig, ska jag försöka ge en chans.
Men i små steg.

Att blanda konst och psykologi, det känns som min grej. Tror inte på tillfälligheter. De va meningen att vi skulle gå in där mamma. Den fina södagen i Bergen....
Jag är så glad att vi fick helgen. Att jag fick vaa dotter men också en vän, att jag fick bli puchad, trött och vara totalt totalt fri i allt vad det innebär. En känsla jag endast har med mina närmaste.

Livet är fint just nu, det är det.
Och jag sitter upp i Norr, på en flygplats på väg bort mot Nord kap...
jag ska på - FISKEBÅT! igen.
Tack för varma ord, peppar, sms och kramar.

Om en månad är jag förhoppningsvis i "land" igen.
Detta blir en tuff resa, psykisk och fysikst. Men jag klarar de - precis som allt annat..

Nu väntar dagar av sjösjuka, knäckebröd, vatten och jobb.
Men förhoppningsvis tar det mig vidare till en längre surfresa inom en kort framtid. Som jag längtat, och som jag behöver det....

Sitter just nu med Cissis pyttelilla sak och gör mig synlig genom bokstäver.
Stockholm lämnar jag snart, 2 dagar och en rask återkomst till Bergen.

Skulle ju kunna dra allt om hur det som en gång var hemma för mig inte längre känns som hemma, för ens den lilla gnutta, men det finns inget intresse i att höra det. Har omtalats här allt för många gånger tror jag. Sverige är inte min grej. Punkt o pricka.

MEN, dessa dagar har jag inte behövt känna att de var ett steg till ett hem, ett Sverige som jag skulle återvända till. Nej, det var ett besök och det blev alldeles toppen. Inget sockersöt och inget för mycket. Allt blev så lagom.

Jag hann sova ut i 2 lägenheter. Träffa underbara flickor som jag inte sett på länge, och jag fick spy lite med med själv av all hysteri och stress och köptokighet som stockholms gator erbjuder. Usch denna äckliga spenderar-hysteri. Jag får panik för jag vet hur lätt jag har att dras med in i den, samtidigt som jag finner den så hemsk. Jag var i stockholm och jag gick nog in i 3 affärer och vände efter 2 meter! De tycker jag är starkt av mig. Min exshopoholica tös.
Det som shoppades var naturligtvis ett block, där tankar och mål ska fyllas halvfulla men förhoppningsvis fulla en dag (hur många block har jag, hur många listor, hur mnga mål, hur många halvfärdiga tankar och rader finns i mina alla böcker?) .. den kändes iaf nödvändig. och en liten bok om meningen med livet, illustrerad i små texter och bilder fick också göra sig känt i min plånbok.

Hade ett fint, kort och givande litet möte. Vill fortfarande inte säg för mkt. Men killen var en trevlig, och jag diggade hela grejjen. Ska bli grymt spännande.
Jag är ju ingen modell, men detta kan bli värt ´, eftersom de har med passionen min att göra. WORD!


Kvällen börjades och avslutades på Vapiano, vin och mat. Vuxenpoäng, mina f.d flickor har blivit kvinnor. De va mäktigt att se. Så långt ifrån min värld jag kan komma, men faschinerande. Heltidsjobb och män.



 Vapioano va iaf nice, de kallade ett vuxet Mc Donalds, jag kallade oerhört fint och billigt (men sen bor jag ju i Norge).


Somnade mjukt i Cissis och J:s gästrumssäng, vaknade för tidigt idag, och rotade i kylskåp.

Nu tar jag min väska och flyr "hem" till Bergen igen.

På fredag kommer H. Underbart!


/solong foks.