the old memories is past and amazing, but never crying tears for those times


Tänk när jag kännde som jag kännde en dag i sept för nästan exakt 3 år sedan..


"....du svider i mina tankar
du växer som en klump i mitt bröst
jag vill hålla om dig
bli hållen
toner hörs som kletar av sig längst betongväggarna
det känns som det regnar innanför mina ögon
men som att regnet inte är sorg
klumpen är ett desperat försök att känna
desperation att vilja veta,
men att inte kunna klä med ord.
varför söker vi trygghet hos andra
varför är den så svår att finna just här, nu, i hjärta och själ
varför består mina ord bara av frågetecken ....."


I dont wanna go back there, but im happy ive been there..



Jag ångrar INGET i mitt liv. Alla berg, alla dalar, alla människor, alla hjärtan, alla som passarat, alla jag passerat..

ALLT...

har format, alla ord, alla tårar, alla skratt, alla känslor, allt...
allt som är var så mkt, som är så lite, som var så lite som känndes så mkt,
som var så mkt och som blev så litet..

så många brev, som jag fått, så många brev jag skrivit
så mkt texter, så mkt minnen...

de ligger i en dammig skokartong som jag hittade i all mitt rensande idag..

år av Maria Angela...


det känns helt underbart att fakiskt få ha en sådan kartong...

" to say godbay will cause me pain....."




men

att också veta att den kan ligga är och damma, för papper är inget, när man har orden och människor

...live...

(ni vet vilka ni är)




take chances, give everything and have no regrets







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0