fuck this is love
jag vet att jag tjatar
jag vet.
jag får ur mig glädjen varje dag.
men de känns som det är för mkt i kroppen just nu, så de liksom inte får plats.
det är så mkt jag vill skriva, men ingen skulle ändå inte fatta, förutom kanske hanna, som delar alla känslorna med mig kl 8 när vi kommer hem varje morgon och vi sitter med rufsigt hår, skitiga kläder och yogurtmojsandes...
vi är saliga.
vi är fan de VARJE jävla morgon...
ALLTID. NGN gång. FLERA ggr under nätterna, vill jag bara liksom le av belåtenhet av lycka och av glädjerus över mitt jobb. över mina arbetskamrater. över arbetarna som vi kollar.
det känns som en enda stor familj på 500 pers.
fan jag kan inte beskriva vad jag kännt i konstant 2 veckor nu.
det finns bara i mig, i mitt hjärta.
OCH detta är SJÄLVKLART möjligt för att jag även har dem som inte är med mig i min vardag just nu, i mitt hjärta och i mi glädje också, det vill säga min familj, min underbara vän och pojke, och mina vänner.
jag LOVAR att jag en dag ska förklara på bloggen vad jag gör exakt.
promise.
nu ska det ses på Office, som jag är helt besatt av.
har haft en ännu grym natt, och är inte trött, men sovas det måste det, kl 19 börjar jobb igen.
FETT!
puss på er därhemma.
en extra till J.
Kommentarer
Trackback
