b-b-b-b-bird is the word
Idag, eller nyss egentligen, fick jag ett sms som var väldigt enkelt
men väldigt mer betydande och djupare än alla krångliga meningar eller fina fraser som går att få till eller som går att läsa eller googla sig till...
Jag vet det som skrevs innerst inne, men just nu, just idag behövde jag höra det. Just idag har jag tvivlat, på mig själv.
Ibland värmer inte hur varma elementen är, hur stark kärleken är, ibland finns tvivlet där endå, som kryper in och som nyps, för att få mig att vakna när jag hamnar i dvala.
Men jag ska inte sticka under stol med att det känns lite lättare i hjärtat idag än igår, jag fick ur mig några väl behövliga tårar inatt, men än finns det mer, men det är som saltvattnet som man fått upp i huvet när man tumlat runt i vattnet och kännt livet rusa i fart med surfbärdan mott bottnen, det kommer liksom ut. Efter ett tag.
Jag är inte rädd för tårar, de är sköna, men det var ett tag sn jag grät, liksom storgrät. Och jag längtar lite efter det.
Det har inte med sorg att göra, jag känner mig tryggare och starkare, inte fullt stark, det vill jag inte vara, det kommer jag aldrig kunna bli, men det är liksom bara de där sakerna som ibland behöver rensas, som en kompost.
En känslokompost.
för <3:at.
puss.
Kommentarer
Postat av: monica
Underbara tanke att ha en känslokompost. Att kompostera är ju att omvandla till något annat mer näringsrikt. Jag tjyvar idén...
puss
Postat av: monica
Trackback
